forts 21/5 - Spinning

Eofori, känsla, rus... kalla det va ni vill! Jag kallar det träningsglädje!

Spinning
Jag hade som sagt bokat in mig på ett spinningpass idag! 55 minuter med Pia och hennes snabbdistanser stod på schemat! Efter att ha läst Coola Karins blogg i måndags (när jag glömde skorna ni vet) visste jag att jag kunde vänta mig ny musik men samma upplägg som förra veckan, så lite nyfiken var jag oxå!

Så där satt jag, likt en ryttare på en häst och redan vid uppvärmningen kände jag i kroppen att detta kunde bli bra. Det kändes i benen att jag inte kört något spinningpass innan, det kändes i hjärtat att det vill jobba, det kändes i huvudet att detta var precis vad jag behövde! Jag uppslukades av tramtagen, andningen och närvaron. Jag var där, mitt i det jobbiga och det kändes som jag kunde vara där precis hur länge som helst. Så när klassen var över, lika plötsligt som den började trots att det gått 55 minuter, fanns det ingen som helst anledning att sluta. Jag vill mer, jag kunde mer, jag orkade mer. Sen att jag fick Pia som granne gjorde inte saken sämre. Så där satt jag, efter att ha rusat ut till receptionen och bokat mig förståss, och bara njöt. Att jag skulle trampa 75 minuter till kändes lätt, att Andreas hade plannerat pyramid-intervaller, backar och spurter kändes som en baggis!

Så summan idag blev alltså inte 55 minuter utan 55 + 75 minuter. Tyvärr fick jag kramp i vänster vad när det va ca 10 minuter kvar av sista passet. Men jag stannade till, hoppade av och sträkte ut tillräckligt mycket för att pressa mig till max i den sista backen och i slutspurten! Å det enda jag kan sammanfatta dagens spinning med är eufori och glädje! Varför det finns människor som tar droger förstår jag inte, när det finns endorfinkickar och träningsglädje istället! Underbart!

Passen
Jag kanske ska tala lite om upplägget på de två klasserna jag var med på oxå! Pias klass va det samma som förra veckan dvs snabb distans. Meningen är att man (jag) ska ligga strax under mjölksyra i 30 minuter (utan vila) och bara mata på! 19 minuter på flack mark, 10 minuter på berg, vila 2 minuter och sen 4 minuter spurt rakt in i mål.

Andreas Giro upplägg startade med spurter i pyramid dvs 4, 3, 2, 1, 1, 2, 3, 4 minuter i spurt med 1 minuts vila emellan. Efter det va det lång, seg men snabb backe, nedförskörning, upp igen och sen spurten i slutet! 18 mil på 75 minuter alltså!

Nu, när endorfinerna har lagt sig och kroppen har fått mat, är jag fortfarande lycklig men trött. Jag vet en som kommer somna ovaggad ikväll,, det är en sak som är säker!