det här med matlådor

När man inte har låda, då blir det genast ett problem!

Lunchträsket
Jag har nästan alltid med mig matlådor till jobbet! Detta är både billigast och mest praktiskt då jag jobbar på ett sjukhus och den enda gången sjukhusmat är gott är när man är här på grund av att man är sjuk. Detta efersom den största prion då (när man är sjuk alltså), längst fram i hjärnan, är att bli frisk! Då blir man glad om man överhuvudtaget kan och får äta och bryr sig inte så speciellt mycket hur det smakar.

Det är alltså en helt annan sak om man är här vareviga dag och jobbar, alltså inte alls är sjuk (i alla fall inte mer än vanligt och ingenting som går att göra så värst mycket åt... )! Då kan sjukhusmat både vara äcklig, osmakande och inte alls så rolig! På mitt sjukhus finns det dock ett ljus i lunchträsket och en livlina de få dagar då lunchlådan endra är obefintlig eller står kvar på hallbyrån! Det ligger ett cafe vid kvinnokliniken där man kan köpa sig underbara pastasallader! Det kostar iof en slant att handla där, men det kan göra det samma eftersom man både blir mätt och glad samt att gomen får sig en glad upplevelse!

Idag lyxade jag till mig med en sådan sallad! Grönsallad, fullkornspasta, citronkeso och kalkon i BBC röra! Mumsfillibabba!

Benen
Mina ben börjar göra små krumbukter och skrika lite åt mig. Detta beror så klart på gårdagens benträning, men jag tror även att det är morgonens spinning som börjar visa sig. Som jag sa tidigare så hade jag svårt att komma upp i puls ordentligt idag, vilket ledde till att jag stod lite längre i lite högre fart än vanligt. Jag brukar inte gilla att stå och cykla fort, eftersom jag tycker att min teknik inte riktigt fixar det än, men idag försökte jag i alla fall! Å nått bra måste jag ha gjort för jo, lite spinningben börjar jag allt att få! *s*