2 x Pia!
Som ni säkert redan vet var det idag premiär för mig när det gäller dubbelpass i spinning! Klockan halv fem mötte jag upp Puma och "Coola Karin" för dagens utmaning! Det var med något skakiga ben samt lite dåligt självfötroende som jag gick in i spinningsalen där vi placerade oss längst fram! Bara det var något nytt, men jag övertalade Puma så jag fick sitta på hörnan!
När så klockan slog 17 och Super Pia satte sig tillrätta på ledarplatsen försvann alla tvivel! Klart jag skulle fixa det här, trots att det stod intervaller på schemat! Det här skulle ju bli roligt! Och roligt blev det!
Under den första klassen körde vi 2 minuter x 8 med 1 minuts vila imellan. Innan och efter var det en lugnare backe och den första klassen avslutades med ca 3 minuter spurt in i mål!
Efter att ha stoppat i mig en protein-bar, fyllt på vattenflaskan och hälsat på "MS" som även han hade antagit dagens utmaning på Pumas blogg, va det så dax för etapp nummer två! Även den andra klassen var i intervaller, men den här gången var det 70/20 som gällde, dvs spurta i 70 sekunder vila i 20 och detta totalt 10 gånger. Efter det va det ca 10 minuters backe och tillslut 6 långa och jobbiga minuter rakt in i mål!
Så hur gick det då? De första 55 minutrarna kände jag mig pigg i benen, men mellan intervall 4-6 på den andra etappen sa benen stopp! På något sätt hade jag väntat mig detta, men samtidigt blev jag oerhört förbannad! Jag tillät mig dock köra på i lite lägre tempo under dessa, för att sedan ta i allt när jag återigen kände att jag hade nått att ge!
Trött och hungrig på väg hem!
Mat och eftertanke
Nu har jag matat mig själv med middag och massor av vatten! Å så här i efternad så måste jag faktiskt säga att jag är stolt över mig själv! Stolt på ett sådant där sätt som man blir när man övervunnit sina "spärrar" och vågat sig på något nytt! Visst känns det och visst kommer jag säkert vara lagom mör i benen i morgon! Men vad gör det? Det e ju tillfredställelsen av att lyckas som gör slitet värt!
8 kommentarer:
Klart du ska vara stolt. Det gick ju tokbra!!! Jag är stolt - över dig!
...du som senast för någon vecka sa att "90 minuter?? nääää, det kan jag aaaaaldrig köra". och så slår du till med 110 minuter!
det är duktigt det!
(och nu ska jag sluta med mina kommentarer...)
Tack vännen min!
Ja jag är stolt över att jag gjorde det och att jag fixade det...
Du tog dig hem ordentligt såg jag... trots trappor och annat *ler*
Tcka för idag, vi ses snart igen!
Å nej... fortsätt du kommentera tjejjen, de e roooligt det!
fantastiskt. jag kommer aldrig kunna hålla din takt sen...
hoppas du inte får alltför ont i morgon! :)
Joho då cissi det kommer du visst! För jag känner dig och jag vet att du e enivs... å du, kan jag så kan du me... så det så!
Skicka en kommentar