26 nov. 2007

Min farfar bor i Nangiala!

Igår tog det så slut för min farfar! Han bestämde sig för att det fick vara nog och somnade in lugnt och stillsamt! Förnuftet säger mig att detta va det bästa som kunde hända honom eftersom han va så pass sjuk som han var, men hjärtat mitt gör ont av saknad och sorg! Han fattas mig för han har ju alltid funnits där, men nu är han borta.

För mig kommer farfar alltid vara den busiga farbrorn med plirande ögon över glasögonen! Han med den stora gula Opeln och han som kunde kramas så man nästan gick sönder! Han som jag och syster lurade att stå och snurra hopprepet när vi ville hoppa släng och han som älskade stå i snickarboden och komma på "bra att ha" saker!
Han kommer inte att var den farbrorn som låg i sjukhussängen de sista åren och tynade bort, det va inte min farfar, det va Harald en annan farbor som jag egentligen inte kände utan bara kände igen!

Nu sitter farfar och dinglar med benen på snickarbänken och funderar vilket av alla dessa vardagsproblem han skall försöka lösa här näst. Kanske han har träffat sin pappa smeden för att komma på den ultimata lösningen? Eller så sitter han kanske där uppe och tittar ner på oss, med sina plirande ögon, underfundiga leende och konstaterar att han kommer ha en rätt bra koll på oss även från Nangiala!

4 kommentarer:

Puma sa...

Vilken fin beskrivning av din farfar. Jag förstår att det är ledsamt, men där uppe på molnen kan han göra mycket bättre snickargrejer än i sin sorgesamma sjuksäng. :-)

Pernilla "Nilla" Svensson sa...

Tack
Mmmm ja vet, det e det jag försöker intala mig själv, fast det e ganska svårt!

Terese sa...

Det bästa är ju att bara somna in och slippa ha ont. Jag tänker på dig tjejen. Kom ihåg att han kommer att leva kvar i ditt och din systers hjärtan. Själv har jag en briljant från min farmor som hon alltid hade på sig runt min hals och den får mig att tänka på henne. Kram på dig!

Anonym sa...

Oj! Livet börjar och livet slutar. Vet hur det känns när hjärtat saknar men förnuftet säger att det var det bästa...när man levt ett långt rikt liv är det dags att stänga ögonen innan man varit här för länge. STOR KRAM GUMMAN!