Bloggen fyller 100 inlägg! Hurra!

Jag har funderat sedan igår på vad jag skulle fylla det 100e inlägget med, funderat på allt ifårn mat till något mer personligt men bestämt mig för motivation och resultat!

Resultat
Det är altlid roligt att börja me något som är konkret. Idag är det en vecka sedan jag började på min 100 dagars diet. Ställde mig på vågen i morse (eftersom det är det är där det syns nu i början) och konstaterade glatt att jag gått ner ca 1½ kg på en vecka. Detta trots "ätardagen" i lördags som fortfarande ger utslag i form av vatten i kroppen, samt att jag faktiskt äter mer nu, vilket även det gör att jag går upp de två första veckorna men sen rullar neråt. Så jag är alltså fantastiskt nöjd! Det ger en kick i rätt riktining och ett kvitto på att det jag gör är rätt!

Motivation
Det här med motivationen är inte alltid så lätt. Nu i början är det ju lätt när allt går i en rasande takt och det man gör är nytt för stunden. Men det kommer ju dagar som inte alls är lika lätta, där allt tar emot och varja steg känns som i ett gyttje bad. Det är vid dom tilfällena som jag ha mitt slutmål och motivationen för det glasklart i huvudet för att inte skita i allt!

Till vardags är min motivation att jag vet att jag mår så mycket bättre om jag genomför detta. Då menar jag inte fysiskt i form att jag får mindra mage och fastare rumpa (vilket iof är en väldigt god bonus) utan mer av anledningen att jag sover bättre på nätterna, är piggare när jag är vaken. Att jag orkar springa till bussen och kan knyta skorna utan att behöva sätta mig ner. När jag gick på ViktVäktarna första gången va ett av mina mål att kunna sitta med ena benet över det andra på tunnelbanan utan att slå i motsatta säte, idag är målet ett annat men fortfarande väldigt konkret och tydligt!

När det kommer till träningssituationen är jag rätt vanlig i min motivation. När jag är så där trött så klockan står still och kroppen skriker att den vill sluta, ser jag siffrorna 65 i rött på vågen i min inre syn. Ja vet, fånigt, men för mig gör det att jag orkar det där sista lilla, så det funkar ju i alla fall just då!

Belöningar
Men för att orka med slitet måste jag även tillåta mig lite belöningar. Jag har bestämt att när jag kommit halvvägs (dvs 50 dagar) skall jag belöna mig själv med maikyr och pedikyr. Pedikyr för att mina stackars fötter behöver det mer än jag anar, eftersom jag nu mer går på ett annat sätt än vad jag gjorde innan vilket leder till att jag får förhårdnader på andra ställen än jag fick innan. Manikyr för att jag måste ta mig själv i kragen och faktiskt försöka bli lite mer "kvninnlig" eller i alla fall lite mer fåfäng än vad jag tidigare har varit. Så jag tänkte försöka få orning på mina stackars naglar vilket inte kommer att vara en dag för tidigt!

Vad jag skall belöna mig själv med efter 100 dagar vet jag inte, men det lutar åt ett besök hos min gamla frisör Sussi som idag jobbar på ett sånt fint och dyrt innerstads ställe. Men hon kan mitt hår, hon kan mina lockar och varje gång jag gått ifrån henne har jag känt mig som en prinsessa!