Det känns som jag är på gång!

Det känns i kroppen som jag är på gång, det känns i huvudet som jag är på G, det känns i hela mig att något håller på att hända!

Det stora PT-steget
Ju mer jag tänker på gårdagens samtal och ju mer jag tänker på vad som komma skall, blir jag både varm och kall i kroppen. Den ena, fega sidan, säger vad sjutton har du gett dig in på medans den andra sidan redan längtar efter utmaningen! Den fega (och möjligvis lite dumma) sidan säger att ”det här komemr du aldrig klara” medans den andra hejjar på och ser möjligheterna till att uträtta något ”stort”! Jag har bestämt mig för att ignorera det fega och koncentrera mig på den andra!

Den stora frossan
Men det är inte bara huvudet som just nu förändras, även kroppen. Jag fryser och huttrar trots att det är ganska varmt på kontoret. Kroppen ger mig välkända signaler om att den arbetar på det sättet jag vill, trots att jag bara sitter framför datorn! Jag fyller på med energi jämt fördelat under dygnets vakna timmar vilket gör att jag aldrig behöver gå hungrig men heller inte proppmätt! Suget efter godsaker och bröd är som bortblåst eftersom att jag vet att jag får äta det på lördag! Ingenting ska vara förbjudet men heller inte tillåtet varje dag och på så sätt lurar jag hjärnan ganska lätt!

Innan kroppen har vant sig och gått in i ett normalläge igen kan detta kännas lite obehagligt, men så fort den vänjer sig märker man inte av det alls! Nu väntar jag bara på att sömnklocka ska ställa om sig lite (vilket jag vet kommer) för just nu e det rena berg- och dalbanan när det gäller just det!

Nej, nu e det snart hemfärd, eller i alla fall färd från jobbet! För ikväll ska jag varken hem eller till gymet, ikväll ska jag fira min lille far som fyller pensionär!