SATS har valt att kalla sin funktionella gruppträning för Shape och idag valde jag att gå på det passet istället för en date med Mr Löpband! Så här efteråt undrar jag om jag verkligen gjorde rätt val.
Funktionell träning är bra och egentligen något alla människor skulle göra regelbundet. Att träna upp sin kropp för att orka med vardagen till exempel. Att klara av att böja sig och lyfta upp sina barn från golvet eller bära hem matkassar utan att få ont är två (bland många) väldigt bra anledningar till detta.
Nu är det ju tyvärr så att jag har attans ont i min disk i ländryggen och den gillar inte riktigt att bråkas med. Och i funktionell träning använder man och tränar upp sin rygg ganska mycket. Detta får resultatet att jag nu, efter en timmes träning, har väldigt ont. Detta trots att jag faktiskt försökte hitta på alternativ när det helt enkelt inte gick.
Detta är ju dock väldigt dumt. Jag behöver träna upp min rygg mer för att slippa få ont. Men samtidigt gör det ont som tusan när jag tex försöker mig på vanliga hederliga rygglyft. Det känns ganska mycket som jag är inne och snurrar i en ond cirkel som är ganska svår att ta sig ur!
Nå väl, övning ger färdighet och jag tänker inte ge upp så lätt. Jag får helt enkelt försöka skynda långsamt (vilket är skittrist om ni frågar mig) och sakta men säkert träna upp ryggen igen!
I övrigt va klassen idag väldigt nybörjarbetonad och teknikinriktad. Jag förstår att man lägger upp det så i dessa tider och själv har jag inget problem med det alls. Att öva teknik är aldrig fel och man kan aldrig få för mycket av det! Själv e jag ju en rackare på att böja på ryggen när den skall vara rak, vilket är aja baja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar