En klapp på axeln!

Idag måste jag klappa mig själv på axeln och säga att jag är sjukt stolt över mig själv! Jag är stolt över att jag övervann latmasken och olusten för att istället stå i kö till ett löpband och genomföra det jag hade planerat trots att jag egentligen bara ville åka hem och äta middag!

Jag hade förutsatt mig 30 minuter på löpbandet och med inspiration av Nike running sweden och denna länk, hade jag gjort mitt eget upplägg.

Jag började med 10 minuter snabb gång och kom lite mer än 1 kilometer. Sedan ökade jag lutningen till 3%, hastigheten ett par snäpp så att jag kunde jogga och gjorde så i 300 meter. Vi pratar inga enorma hastigheter här, men lite snabbare gick det allt!

Sedan satte jag tillbaka lutningen på noll, men fortsatte jogga i ca 2 minuter till, för att därefter sänka farten något och gå tills det stod 2 km på display:en. Under joggingpartierna ekade inte bara boken från Ipod;en i öronen utan även MarathonMias ord: Stolt hållning Pernilla, du ska springa snyggt!

Nu skulle jag utmana mig själv. Först en höjning till 3% lutning och och med högre fart i 300 meter, sen 6% lutning i 300 meter och till sist 8% lutning i 200 meter. Därefter avrundade det hela på platt mark de sista 200 meterna och totalen blev 3 kilometer.

 
Det hela tog nästan precis 30 minuter och jag är nöjd! Nöjd med att jag gjorde det, nöjd med att det faktiskt kändes lite lättare idag än förra veckan och nöjd med att jag tog mig tid och ork till att stretcha 5 minuter efter löpningen.

Bra gjort där Svensson, bra gjort!