Som jag skrev tidigare idag var min plan att fira min kärlek till hjärtat med spinning. En kärleksförklaring till varenda hjärtslag!
Det var precis det jag gjorde i kväll! Jag hyllade och älskade mitt hjärta i 2*55 minuter och det betalade tillbaka med starka, vackra slag!
Jag började kvällen tillsammans med Pia. Det var samma upplägg som förra veckan, dvs 35 minuter stenhård backe med intervaller eller ryck som Pia kallar dem! Det sved ordentligt i benen efter ca 10 minuter och resten av passet var inte bara arbete för flås och muskler, det var även pannbensträning!
Med svidande ben och en hes hals (ja ljudnivån var ganska hög emellanåt och jag skrek och svor ganska ordentligt under passet) trampade jag sedan igenom stretchen, fyllde på vattenflaskan och pimpade den med Resorb som snälla Lotta gav mig! Sen var det bara att sätta på det ovan nämnda pannben och försöka komma tillbaka igen.
Det absolut svåraste när man kör två pass på raken är att komma tillbaka igen. Uppvärmningen på pass nummer två är i princip vidrig, men väl genom den brukar det lossna igen.
Det andra passet kördes av Terese, som hade ett skönt upplägg både till pass och musik. Det var flera låtar jag kunde tralla med i och benen trampade på av bara farten. Terese hade en skön blandning av tunga växlar och sprintar, vilket mina ben verkligen gillade efter att ha cyklat tungt så länge.
Det andra stora problemet som uppkom under detta pass var att jag fick så otroligt ont i rumpan. Men som både Lotta och Ursula konstaterade, har jag väll inte lika mycket vaddering på bakdelen längre! Det är helt klart läge att rota fram cykelbyxorna nästa vecka för att få lite konstgjord vaddering där bak!
Nu, både nymatad och nyduschad kan jag dra täcket över huvudet, nöjd med hur jag firade mitt eget hjärta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar