Alltså på riktigt! Idag har jag en sån molande träningsvärk i min bakdel att jag har lite svårt att röra mig “graciöst”(eller så graciöst som jag kan röra mig). Istället känner jag mig som “Skogshuggar-Arne” och det enda som saknas är de blåa arbetskläderna på kroppen!
Jag stod upp ganska mycket under spinningen igår, vilket är boven i dagens drama! Jag brukar inte stå så överdrivet mycket när jag kör spinning eftersom jag anser att jag inte har tillräckligt bra teknik för att få ut maximalt. Samtidigt har jag insett att jag förr va lite för tung för att orka med längre stående partier. Men, som den enklaste sanning i världen, blir man bra på det man tränar. Och tränar man inte på stående cykling, blir man ju inte bättre på det!
Så, eftersom jag blivit lättare och har muskler som orkar med den betydligt mindre kroppstyngden, är det bara att resa på rumpan och trampa vidare. Tekniken måste så klart slipas på, men nu har jag inga yttre begränsningar att ta hänsyn till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar