När jag inte fick upp min puls någonstanns, skötte Puma den delen med bravur!
Spinning med Pias andra hälft
SuperPia låg hemma under täcket med influensa så hennes sambo skötte spakarna idag! Däremot hade han tagit SuperPias upplägg, med en liten twist, med sig till oss. Istället, som på Nike Convention, för 4 minuter i pulszonen runt 90 och 2 minuters vila fick vi istället köra 3 minuter jobb och 1 minuts vila. Istället för 7 intervaller blev det alltså 9!
Jag hade även sällskap idag iform av Puman, som lyckades med konststycket att komma upp i 96% av max, själv slet jag som en hund för att komma över 75! Det ville sig liksom inte hur mycket jag än försökte!
Visst, mina benmuskler i framsidan av benen började krampa något i mitten av passet, troligtvis på grund av träningsvärken, men med pulsen hände inget! Jag tog i, jag skrek ut min frustration och jag ville verkligen upp på det svindlande nivåerna utan att nå uppsatt mål! Att jag inte va så nöjd efteråt kanske ni förstår!
Men det va ändå väldigt skönt och roligt att återigen sitta på spinningcykeln! Det va kul att träffa PowerPuman (som efteråt gick håt åt sitt benpass i gymet) och det va skojigt att köra med Adde! Nu längtar jag bara till spinning high och ben och puls i ett fantastiskt sammarbete!
2 kommentarer:
tack för din mentala styrka bredvid mig. att du verkade så stark gjorde mig starkare också!!
Jag lyckades inte heller få upp pulsen alls dit jag ville på ett spinningpass i onsdags. Måste vara konventet som tar ut sin rätt...
Skicka en kommentar