Vänta vad ska det vara bra för?

Visst, Hanna min väninna, har ett av Sveriges kortaste tålamod, å detta är verkligen på gott och ont. Men när det gäller tålamod så kommer jag  inte långt efter. Jag tycker det e skittrist att vänta men lider samtidigt av “tidsbögeri” dvs jag hatar att komma för sent. En oerhört dålig kombination!

Men jag är inte ensam i min familj att lida av att alltid vara i tid, min far, mor och delvis min syster är precis lika dana för att inte tala om min farmor och farfar. Vi kommer ofelbart en kvart innan utsatt tid och blir stressade om vi kommer på utsagt klockslag!

Det som dock är nackdelen med detta är att jag alltid får vänta och det är då tålamodet inte riktigt räcker till. Ja vet, det är en ohållbar kombination eftersom jag alltid får vänta när jag kommer tidigt (utom när jag träffar syster som sagt).

Så varför sitter jag här och dravlar om detta? Självklart eftersom jag sitter och väntar eftersom jag är tidig! Jag ska MR röntgas och väntar på min tur… men det tar sån tid! Huua!

Och så på tal om nått helt annat. Det blev inte bara en vilokväll i tisdag, det blev en vilodag igår med eftersom kroppen var totalt utkörd! Jag vet vad allt detta beror på och skall förklara det för Er vid tillfälle, men så länge kan jag meddela att jag nu har matat kroppen med extra energi och är åter mitt glada jag igen!