Lunchcirkel!

Det blev visst lite cirkelträning idag igen, men den här gången uppe vid Fridhemsplan och på lunchen!

Jag har det fortfarande ganska lugnt på jobbet och idag utnyttjade detta faktum att kalendern gapade tom på möten! Att jag sedan inte behöver passa någon tid till ett pass när jag kör cirkelträningen gör ju saken inte sämre. Alltså tog jag min träningsväska över armen och åkte upp till Itrim vid Fridhemsplan!

25 minuter senare (+ 5 minuter stretch) var jag nere i omklädningsrummet igen och på ett litet huj var jag klar för avfärd tillbaka mot jobbet! Snabbt och effektivt, precis som det skall vara när man har begränsat med tid!

Man hade lite fler maskiner i Fridhemsplan än man har i Liljeholmen och dessutom ett större omklädningsrum/duschrum. Men fortfarande är det en väldigt familjär stämning och under mitt pass kom 3 av personalen fram för att peppa mig och rätta till de fel jag gjorde!

Dagens resultat på pulsklockan gav ett medel på 78% och ett max på 89%, det vill säga lite lägre än igår. Förklaringen ligger i att jag bytte ut vissa konditionsstationer mot plankor, utfall och armhävningar!

Cirkelträning med puls!

Den här veckan är det varannan dag träning som gäller! Varannan dag cirkelträning och varannan dag konditionsträning (dvs spinning). Längre fram ska jag försöka få till en dubbel lite då och då, men just nu funkar det ganska bra!

Så, eftersom det va spinning igår var det alltså, med ovanstående logik, cirkelträning idag. Men den här gången va det premiär med pulsklockan runt armen!

Jag tittade egentligen inte så mycket på klockan under själva passet, det intressanta va att titta på den när jag va klar! Hur jobbigt gjorde jag det och hur jobbigt kan det bli? Egentligen kan du göra Itrims cirkelträning hur jobbig som helst eftersom det emellan maskinerna alltid finns en steppbräda eller joggingplatta efter! Där kan man ju ta ut sig i princip hur mycket som helst! Dagens resultat blev en medelpuls på 85% och en maxpuls på 92!

 Cirkelträning på Itrim (bild lånad från itrim.se)

Nu hoppas jag bara att jag kan bli vän med maskinerna. I vissa tar jag i som tusan och känner ingenting och i andra (läs benböjen) säger det pang på en gång! Men jag tror det kommer så fort man får in tekniken!

Ni är mina hjältar!

Jag vill, från djupet av mitt hjärta tacka för alla fina kommentarer, alla hejarop och alla lycka till inför min “viktresa”! Jag kan inte med ord beskriva hur glad jag blir av att veta att ni hejar och tror på mig!

Jag tvekade faktiskt länge om jag överhuvudtaget skulle nämna detta i bloggen, eller egentligen om jag skulle lägga ner den helt då! Men efter lite övertalning av Sara så bestämde jag mig och nu inser jag att jag gjorde rätt! Att skriva om och vara öppen med min resa är nog det smartaste jag kan göra!

Att veta att jag har stöd, bollplank och människor runt omkring som tror att jag kan och tror att jag ska fixa detta betyder enormt! Så stort stort TACK! Jag skulle vilja krama om varenda en av er personligen men innan vi ses får jag kramas genom cyberrymden!

STORT STORT TACK ALLA!!!

Jag och Lotta kramas under Blogger Bootcamp!

Konditionstest och spinning

Konditionstest stod på dagens Itrim program, något som alla nya medlemmar måste göra för att ha ett utgångsvärde i sin viktminskning och för att kunna mäta sin förbättring.

Jag var faktiskt lite orolig när jag gick dit då jag inte riktigt visste vad jag skulle vänta mig mer än att jag skulle gå. Hade testet tagits på en cykel hade känslan varit en helt annan, men att gå och dessutom snabbt är inte riktigt min melodi. Men men, jag var inte där för att vara bäst nu, bäst ska jag ju bli sen och jag intalade mig om att detta bara är ett utgångsvärde som skall ge mig en vägledning om var jag står!

Det första bakslaget var att ta reda på mitt BMI och det mina vänner var ingen rolig historia! Eftersom man både måste väga och mäta sig för att få tag på denna eländiga siffra så var det alltså bara att snällt ställa sig på vågen! Sen har jag visst krympt 1 cm på längden också, vilket bara gjorde saken ännu värre.

Med detta nyvunna men inte så trevliga vetande var det så dags att gå ut och knata. En runda på 750 meter (jättelångt jag vet *s*) och en lutning på totalt 5% (ingenting alltså) skulle man mäta hur lång tid det tog att ta sig runt. Det viktiga i detta är att vi skulle gå och inte springa! Som ni förstår var detta långt ifrån ett maxpulstest men detta var som sagt inte meningen.

För mig tog det 6 minuter och 36 sekunder att gå runt! Och utifrån en tabell kunde jag då konstatera att jag inte ligger i topp men heller inte i botten. Jag kan förbättra mig men glädjande nog är jag inte nere i källaren! Men konstigt vore väll annat, för nått borde ju alla spinningpass ha gett mig!

Spinning
På tal om spinning startade jag faktisk dagen tidigare med 45 minuter spinning på SATS Marievik. En blå klass som varken gjorde mig endorfinrusig eller gav mig någon spinning-high! Men den gjorde vad den skulle och jag fick svettas ut ordentligt igen.

Att hamna vid ett vägskäl!

När man börjar på Itrim så pratas det väldigt mycket om vägskäl, vad som fick dig (eller i det här fallet MIG) att byta väg och ändra riktning.

Mitt vägskäl blev bland annat detta kort som togs av mig  i NY! Ser jag ut så där, har jag blivit SÅ tjock! Men säger ni, i NY va du ju i juni och det är snart september. Ja, så är det. Men det har tagit en stund att bestämma sig, att våga ta steget och framförallt svika ett löfte som jag gett till mig själv!

Jag har lovat mig själv, dyrt och heligt att jag aldrig mer skall banta ! Men nu har jag alltså brutit det löftet till mig själv. Det var ett ganska svårt beslut men tillslut hade jag inget val. Jag måste göra något åt mina dåliga vanor!

Det har gått så långt att jag smygäter på vägen hem i bussen (det man inte äter hemma räknas inte) och känslan när jag trycker i mig ytterligare en smörgås är att “ Äh, skit samma jag är ju ändå så tjock”.

Så nu har jag alltså bestämt mig att ta en ny väg, att byta riktning och ta hjälp att genomföra det. För nu e det slut, det här är sista gången jag tänker banta!

En ny tid, en ny era!

Som rubriken indikerar kommer den här bloggen att få sig en liten ny tusch, inte bara till utseendet utan även till innehåll. Visst blir det mycket träning även i fortsättningen, men under en begränsad tid kommer fokuset ligga på annat, nämligen viktnedgång och nu är det dags att smygstarta!

Operation Fett-Väck!
Under hösten skall jag ta tag i min övervikt! Det duger inte att vara 165 cm lång och väga över 80 kg. Enligt min egen våg ligger dagsformen på 82 glada kilo, men den officiella startvikten får ni på torsdag. Då skall jag genomföra en hälsoanalys som  ger mig svart på vitt hur illa/mindre illa det står till! Dock inte bara med vikten utan även med lite annat som tex blodtryck!

På fredag smygstartar jag sedan med maten, men den riktiga startpunkten för viktnedgången kommer om några veckor till, så mer om det då!

Träning
Men även fast jag inte har rivstartat med vikten än, har jag smygstartat med träningen. Idag har jag varit på en introduktion med cirkelträning. Inga nyheter egentligen, men väl en spark i baken!

Under morgondagen kommer jag genomgå ett konditionstest som jag egentligen inte vet så mycket om, mer än att jag skall gå. Hur man sen får fram min “form” har jag ingen aning om, så mer om det i morgon!

I framtiden kommer jag även köra på som vanligt vad gäller spinning, flow och annan träning.

Metod
Nu kanske det är någon som undrar vad jag pratar om, hur jag skall göra detta och om jag får hjälp. Att gå ner i vikt får jag inte hjälp med, det är jag som måste äta rätt och göra det rätta valen! Men stöd och råd samt sparkar i baken får jag av av de anställda och min egen kostrådgivare som jag träffar på torsdag! För ja, jag har skrivit in mig på i-trim!

Semesterkoma på bloggen!

FY! Jag är en dålig bloggare, a bad bad blogger helt enkelt! Jag har semester och det med stort S och jag njuter av att bara vara men även fundera ut och tänka på allvarligare saker!

Den första semesterveckan har stavats FAMILJEN! Måndagens eftermiddag spenderades med min mor och hennes sambo. Tisdagens med min far. Onsdag och torsdag med min syster och svåger på landet och fredagen i soffan framför DN galan! Och ni hör, inte en endaste sekund av träning! Så kan det gå!

Idag är det lördag och regnet strilar ner från himlen. Jag kan inte låta bli att tycka lite synd om alla Sonisphere:are och Winnerbeck:s lyssnare som skall va ute i kylan. Jag hoppas att både ölen och musiken värmer oavsett vart du befinner dig!