Den viktiga sömnen!

Mmmmm, måste jag verkligen gå upp?

Morgonångest
Jag är ingen morgonmänniska, jag har aldrig varit en morgonmänniska, det ligger inte i mina gener helt enkelt. Jag har en mamma som ställer klockan på 10 på helgen för att inte sova längre (eller hur mamma?) och en syster som trynar lika länge som jag. På det så sover jag hårt! Att vakna av åska elller väckarklockan gör jag inte, sover jag så sover jag och vaknar inte av dessa trivialiteter.

Däremot kan det va ett problem när man skall upp till jobbet, att inte vakna av väckarklockan och eftersom jag bor med en morgontrött katt så väcker inte heller han mig om morrnarna! I morse va det en sådan morgon! Jag och Puma bestämde igår att vi skulle hoppa över morgonens Core träning. Både för att jag va osäker om gruppduch va något för mig denna veckan men framförallt för att vi båda tränade hårt igår! Så eftersom jag inte hade bestämt tid med någon så hörde jag alltså inte min väckarklocka! Den stod och ringde tills klockan 9, dvs 3 timmar från det jag ställt den på! Jag undrar om mina grannar älskar mig?

Nu är dagen helt upp-och-nervänd och det känns som att jag inte har sovit ett smack trots att nattens sömn kom upp i 10 timmar totalt! Jag är förvirrad och frånvaranhde! Måtte denna dag gå undan så jag kan gå på Body Balance och sen åka hem och sova igen! I morgon är en ny och annan dag!